EU-VALET 2024
EU-valet 6-9 juni 2024
Har du funderat på vad EU-valet egentligen innebär? Hur fungerar det? Vi försöker svara på era frågor nedan.
EU-valet, som äger rum den 9 juni 2024, är en avgörande händelse där svenskar och i Sverige bosatta EU-medborgare, förutsatt att de är 18 år senast på valdagen, ges möjlighet att direkt påverka sammansättningen av Europaparlamentet. Denna valprocess är central i den europeiska demokratin och erbjuder en unik chans att forma politiken på kontinenten. Sverige ska i detta val välja 21 ledamöter till parlamentet, vilket ger medborgarna en direkt röst i EU:s framtida riktning.
För att underlätta deltagandet kan väljarna rösta i förtid, via bud, eller även från utlandet, vilket säkerställer att alla har möjlighet att göra sin röst hörd.
Europaparlamentet spelar en avgörande roll i EU:s lagstiftande process och i beslut om unionens budget. Det är det enda direktvalda transnationella parlamentet i världen, vilket gör EU-valet till en av de största demokratiska handlingarna globalt. Väljarna utser över 700 ledamöter som representerar EU:s nästan 450 miljoner invånare. Dessa ledamöter arbetar i politiska grupper baserade på gemensamma övertygelser och fattar beslut som påverkar viktiga områden såsom ekonomi, energipolitik, klimatförändringar och Europas position i världen.
Valets betydelse kan inte överskattas. Genom att rösta bidrar du inte bara till att välja de ledamöter som bäst representerar dina åsikter och värderingar, utan du har också en direkt inverkan på hur EU kommer att hantera centrala frågor som rör vårt dagliga liv. EU-medborgare har dessutom rätt att rösta och kandidera i val i sitt hemland eller det EU-land där de bor, vilket ytterligare stärker den demokratiska processen och gör din röst ännu viktigare.
Att delta i EU-valet är därför inte bara en rättighet utan en viktig del av att vara en engagerad medborgare. Din röst är avgörande för att forma EU:s framtid och säkerställa att parlamentet reflekterar medborgarnas vilja och arbetar för de frågor som är mest betydelsefulla för dig. Genom att rösta gör du din röst hörd och deltar aktivt i att bestämma om Europas framtid.
Socialdemokraterna i Göteborgsområdet presenterar vår röst för ett starkare Västsverige i Europarlamentet: Anton César!
Lär känna Anton César, mannen med rötterna djupt förankrade i den svenska landsbygden, men med blicken fast riktad mot Europas framtid. Hans erfarenheter spänner över både nationella och internationella arenor, vilket rustar honom väl för att adressera Västsveriges utmaningar på EU-nivå. Från det idylliska Dalarna, via småstaden Alingsås till en framträdande roll i kampen för ett säkrare och grönare Västsverige inom EU, framhäver Anton de hjärtefrågor som motiverar honom och den påverkan Sverige kan och bör ha i det europeiska samarbetet.
Hej Anton, låt oss veta lite mer om dig som person?
Anton: Jag är 43 år och bor tillsammans med min familj i den vackra småstaden Alingsås. Min bakgrund är lite blandad. Jag är uppvuxen i Smedjebacken, en bruksort i Dalarna som är ett starkt S-fäste. Men jag klassar mig efter mer än 20 år lika mycket som västsvensk. Jag har min utländska bakgrund och flerspråkigheten med mig men känner mig mest hemma och rotad på den svenska landsbygden och naturen där jag alltid står med ena foten genom fritidsintressen såsom jakt och fiske.
Vad du har för erfarenheter som du anser vara relevanta för arbete i Europarlamentet?
Jag har i hela mitt yrkesliv arbetat med internationellt samarbete och EU-frågor. I min arbetsvardag leder jag Västra Götalandsregionens externa relationer och påverkansarbete i ett nationellt perspektiv men som även har koppling till EU-frågor. Just kopplingen mellan de lokala västsvenska perspektiven och beslutsfattande på såväl nationell som EU-nivå är mitt expertområde. Inom politiken är jag internationell ledare för Socialdemokraterna i Göteborgsområdet och har ett stort engagemang för partiets internationella politik.
Vilka är dina EU-relaterade hjärtefrågor?
Det finns två frågor jag brinner lite extra för. Det ena handlar om förutsättningarna för Västsverige som Sveriges export- och industrinav. För framtidens jobb, grön tillväxt och etableringar är vi beroende av EU-lagstiftning, förbättrad infrastruktur mot omvärlden och kompetensförsörjning. Det kan handla om fordonsbranschens villkor, tullregler eller att vi behöver en starkare svensk tillverkningsindustri istället för importera allt från Kina. Vi behöver påskynda den gröna omställningen och bygga världens mest moderna batterifabriker i västsverige. Men det får aldrig ske genom att kompromissa arbetsmiljö, ta in arbetare från andra länder med otrygga villkor eller att välfärdens yrken utarmas när vi får fler jobb inom de nya industrierna.
Min andra fråga är att vi behöver samverka mer inom EU för att stoppa knarket och all den brottslighet som vi ser i dagens Sverige. Införseln av knark behöver strypas uppströms där det framkommit att Europas hamnar är genomsyrade av kriminella nätverk. För att göra det tryggare och säkrare här hemma i Sverige behövs kompetenta politiker på plats i EU som vill stärka EU-samarbetet kring brottslighet och säkerhet.
Vilken är den mest missförstådda aspekten av EU enligt dig, och hur skulle du vilja förklara den?
Efter snart 30 års EU-medlemskap hör jag fortfarande många tala på ett sätt som att vi precis gått med i EU. Man behöver ha med sig att EU inte är någon annanstans utan EU är lika mycket här hemma som nere i Bryssel. Därför behöver vi maximera nyttan med Sveriges EU-medlemskap. Vi behöver ställa större krav på och bevaka (väst)svenska intressen i EU. Mer av Sveriges pengar som vi skickar till EU bör tillfalla västsvenska infrastruktursatsningar, miljöarbete här på hemmaplan eller svenska bönder för högre västsvensk självförsörjning gällande närodlade livsmedel.
För att avsluta med en liten lättsammare fråga: Om du kunde äta middag med vilken historisk europeisk ledare som helst, vem skulle det vara och varför?
Storbritanniens tidigare premiärminister Margaret Thatcher eftersom hennes politiska ledarskap gjort ett stort avtryck kring hur vi ser på statens roll i samhället. Idag upplever vi de negativa effekterna av den sortens privatiseringsiver som rådde på 80- och 90-talen. Kritiska samhällsfunktioner såsom energiförsörjning, vägar och järnvägar fungerar inte och staten har tappat kontrollen. Min politiska ideologi som socialdemokrat ligger väldigt långt ifrån Thatchers ideal så det hade varit intressant att utbyta tankar över en middag.
Nyheter